Anja Hodann

Meny Stäng

Kategori: Roadtrip (sida 1 av 4)

Video: Retour aux Sources

Retour aux sources 7A, Fontainebleau from Anja Hodann on Vimeo.

En förmiddag i 95.2: Jenny startade ständartåget på Retour aux Sources. Team ascent med tre olika betor. Ytterligare ett sjtärnproblem jag provade för första gången. Fint!

Video: Chaman 7C

Chaman 7C, Fontainebleau from Anja Hodann on Vimeo.

Inför resan till Fontan hade jag inte riktigt tid att spana in vilka problem jag ville göra. Fokus låg mest på jobb och annat. Och för första gången inför en lång klätterresa kändes det lite tråkigt att lämna roliga projekt på jobbet. Hm, är det en ny form av lyxproblem?Men förstås, när man väl kommer in i den där klätterbubblan som uppstår på en resa när man bara får klättra, tänka klättring, prata klättring,  så är det alldeles, alldeles underbart. Det enda man vill göra. För alltid.

Som sagt, jag hade ingen egen önskelista inför resan, så jag hakade mest på Jenny och hennes lista. Men som tur var hade hon gjort en lista till mig också med lite hårdare problem. Chaman 7C var ett av problemen på listan. Tack Jenny!

Video: God save my finger

20121129-214650.jpg

Det här problemet, God save my finger, hade jag hört talas om innan vi kom hit. Det ligger lite avsides, så jag hade nästan gett upp planen på att kolla in det tills våra franska vänner rekommenderade mig att prova den. Min nya grej verkar ju vara svagt överhängande, krimpiga saker. Så jag dubbelstackade  två paddor på ryggen och begav mig dit på egen hand. För långt att gå för att släpa med sig hela familjen.

Ser kanske inte så roligt ut vid första anblick, men den visade sig klättra desto bättre. Var riktigt nära på att göra den efter bara några försök (trodde jag i alla fall), men jag hade nog ramlat från den slopiga urtoppningen. Som tur var kom K+F förbi och kunde ge mig push upp för att känna in slutet. Ojdå, jag som trodde att det skulle vara över bara man tog kanten…

Fick inte till problemet på första sessionen men visste åtminstone att jag kunde göra alla moven. Det gör mig alltid nervös på något sätt. Jag vet att jag kan göra den, nu handlar det bara om att hålla ihop det hela. Finns liksom ingen ursäkt om man inte kommer upp. När jag kom hem klättrade jag problemet om och om igen (i huvudet).

20121129-214707.jpg

Kom tillbaka igår och förhållandena var inte de bästa. Lite fuktigt på toppen men det gick nog att torka upp. Men då kommer plötsligt de där små dropparna som påminde om när jag borstade toppen på Sale Gosse härom veckan. Jag valde att att hålla modet uppe och snarare se det som ett tecken på att jag skulle göra det här problemet. Ni ser de två slopersena i övre högra hörnet på bilden – gäller helt klart att ha is i magen när man väl kommer dit. Suga i greppen, kliva upp högt med foten innan man tar den halvmåneformade skålen och är hemma. Den här gången var jag tvungen att göra det utan spot.

Det svåra med att klättra själv är att vänta tillräckligt länge mellan försöken. Man blir lätt för ivrig och klättrar på utan att vila. Jag gjorde några försök, men kom inte upp. Tog en liten paus och följde den markerade leden till en utsiktsplats för att vila lite längre.20121129-215105.jpg

Det är en häftig känsla att vara själv i en nästan tom skog. Väldigt ödsligt. Men vackert. Nästan inga löv kvar på träden…

20121129-214813.jpg

20121129-215012.jpg

20121129-215038.jpg

Kom tillbaka. Borstade lite på greppen. Gjorde ett försök. Föll. Suck. Ska jag ge upp och spara fingrarna till i morgon? Nej, ett försök till. Jaaaa, kom upp till slopergreppen… pressa, pressa, pressa – och uppe!  Pjuh!

Såhär såg det ut till slut:

 

Inte hårt – men svårt?

20121122-164128.jpg

Njae, jag vet inte om jag håller med. Men jag förstår vad man menar. Tror jag har provat Sale Gosse på varenda resa till Font. Har alltid känts ganska avlägset. Till och med de första två moven upp till greppen som man skickar ifrån har känts hårda. Nu lyckades jag till min förvåning komma dit hyfsat stabilt och kunde för första gången börja skicka på till kanten. Och då börjar ju den riktiga utmaningen. Gå med vänster? Eller höger? Eller kortemansbeta – ta mellanslopern?

Ja, nu kanske jag tappar en del läsare när det blir för mycket snack om moves hit och dit. Men ni som har klättrat den här eller åtminstone provat vet vad jag menar. Jag testade som sagt problemet igår och då var jag helt inställd på att gå med vänster hand. Men som tur var hade vi några franska vänner, tillika fontan-locals, över på middag igår kväll. Och då fick jag lite finfinbeta som jag testade idag. Ja, jag testade alla möjliga varianter. Hade nästan gett upp när jag helt plötsligt fastnar med höger hand på toppkanten. Jag blev så förvånad att jag hann tänka: Shit, jag tog kanten! Vad gör jag nu? Denna plötsliga överraskning resulterar i en smått (?) desperat urtoppning. Jo, den är fångad på film och jag viker mig dubbel av skratt när jag ser mig själv. Men jag är ledsen vänner, den får nog stanna i mobilkameran, hehe…

I Jakten på torra stenar…

Just det ja, Jakten med stort J! Det är nackdelen med att vara i Fontan på hösten.  I jakten på torra stenar stötte vi idag på skylt på skylt på skylt som motade bort oss. Man går gärna inte in i skogen när man hör skotten dåna och de varnar för ”Tir a balles”!

Coquibus Rumont:20121119-193759.jpg

J.A. Martin:20121119-193807.jpg

Apremont:20121119-193816.jpg

Gorges aux Chats:20121119-193825.jpg

 

Det är i alla fall otroligt vackert i skogarna nu. Även om det inte blev något klättrat idag.20121119-193834.jpg20121119-193846.jpg

Cirkelträning i Cuisinière

20121112-202535.jpg

Idag har jag gjort min livs första cirkel. Nästan. Och baklänges. Röda cirkeln i Cuisinière – en liten pärla! Hade bara med mig en old school Black Diamond Spot pad från början av 90-talet. Såhär 2012 räknas den snarare till kategorin dörrmattor än crash pads. Därav blev det bara nästan en hel cirkel. Eftersom vi ska vara här ett tag till så ville jag inte riskera att bryta ben eller stuka fötterna, så några av de lite högre väggarna samt några slabbar hoppade jag över.

20121112-202944.jpg

Jag insåg snabbt att dörrmattan fick mig att klättra bättre än på länge. Varenda fotplacering utfördes med extrem precision. Inget slarv här inte. Teknikträning av bästa slag!20121112-202635.jpg

Efter halva cirkeln (problem 30-16) blev det kaffepaus och vila för fötterna. Inte van att ha klätterskorna på mig så länge i sträck.  Sen fortsatte träningspasset med problem nr 15-1.

20121112-202553.jpg

Bästa problemet idag var röd nr 20. Inte svårare än 5a, men med viss höjd och utan crash pad blev jag tvungen att klättra den med stor kontroll. Skön känsla.20121112-202701.jpg

Skön dag.

 

Video: Diversion i Drei Zinnen

Med två små barn som vill leka, gosa, pyssla, mysa så tar det sin lilla tid att få ihop de där små filmklippen. Men nu kommer till slut det andra klippet från Drei Zinnen. Tidig morgon, ensam i skogen, har precis gjort Pantoum 7B och har lite tid att prova Diversion, även den 7B. Precis innan jag gör sista presset känner jag första regndroppen. Just in time!

Tack för krimpbetan!

20121109-100034.jpg

Det är bra att ha med sig Sydde på klätterresa. Han har ofta någon specialbeta som visat sig funka när det är en halvmil mellan greppen. På Envie d’Ailes var det en minimal gastonkrimp (i stället för dyno) som gjorde susen. Thänx mään!

20121109-103014.jpg

Video: Pantoum i Drei Zinnen

Här kommer ett litet klipp från min morgon i Drei Zinnen. More to come!

En morgon i Drei Zinnen

20121103-090939.jpg

Enligt prognosen skulle det börja regna kl 11 på förmiddagen igår. Så det var till att sätta klockan för att komma ut i tid. Stefan stannade hemma med barnen och jag rullade iväg mot Drei Zinnen samtidigt som solen steg upp. Kändes lite hemligt att åka ut själv så tidigt. Frågan var bara om det skulle vara torrt?

20121103-091402.jpg

Kände mig som en liten tomte där jag sprang runt med toppluvan på sne, borsten i högsta hugg och paddorna stackade på ryggen. Såå ivrig att få klättra! Och visst var det torrt! Dagens mission var Pantoum 7b som jag känt in moven på härom dagen. Nu ville jag verkligen göra den. Men skulle jag hinna innan det började regna?

20121103-092013.jpg

Hittade Olgas vante i min väska. Passade perfekt för att fästa mobiltelefonen i ett träd så att jag kunde filma mina försök.

Efter att ha floppat rejält från en krimp så satt den på andra försöket. Yes! Och klockan var bara nio. Två timmar kvar (eller mindre?) till det eventuella regnet…

20121103-093044.jpg
Riggar mobilkameran mot en sko. Nedanför ser ni Diversion-blocket.

Det gav mig tid att även testa Diversion 7b. Som ni ser finns det väldigt många hål och grepp så jag hade spanat in några olika betavarianter på nätet. Första försöket kändes oväntat bra! Men sen började jag trötta ut mig lite när jag kände in några olika sekvenser. Det svåra med att klättra själv är att vila ordentligt mellan pressen. Tänkte att jag skulle vänta tio minuter innan jag gav det ett ordentligt försök. Klockan visade 9.47. Väntade och väntade. Var tiden inne nu? Tittade på klockan igen. Va, bara 9.49?

Det krävdes några försök. Till slut kände jag små, små regndroppar falla. Stress. Jag som var så nära. Då sa jag högt för mig själv: Nu gör jag den. Nu gör jag den!

20121103-100702.jpg

Kl 11.03 sitter jag i bilen igen. Regnet faller. Väderprognosen var förvånansvärt exakt idag. Och morgonens klättring gav bra utdelning.

© 2016 Anja Hodann. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.